Herrgårdens historia
Österbybruk är ett välbevarat brukssamhälle. Redan på 1400-talet bedrevs järnhantering i trakten och på Gustav Vasas initiativ följde sedan en månghundraårig utveckling av järnhanteringen och Österbybruk. Idag möts besökarna av den typiska bruksstrukturen med raka gator kantade av arbetarbostäder och den ståtliga 1700-tals herrgården med park, stallar och orangeri. I dess mitt finns den enda nu fungerande vallonsmedjan i världen. Där smiddes järnet till det så eftertraktade stångjärnet som gjorde Österbybruk känt långt utanför Sveriges gränser.
Bruksmiljön
Malmen och järnet lade grunden till enorma rikedomar och bruksägarna ville förstås också visa upp det för omvärlden, men de kände också stort ansvar för de landsmän som de lockat till den karga nord.
Bruksmiljön i Österbybruk har en klar uppbyggnad. På ena sidan av herrgårdsdammen ligger arbetarbostäderna grupperade ända sedan 1600-talet. På den sidan av dammen ligger också klockstapeln och Brukskontoret – en välbevarad byggnad i två våningar i typisk karolinsk stil. Intill Brukskontoret ligger också Ånghammaren som representerar en nyare tid från 1800-talets mitt.
Norr om dammen ligger herrgården. Huvudbyggnaden uppfördes omkring 1760. Den södra herrgårdsflygeln byggdes 30 år tidigare som bostad till bruksarrendatorn Antoine De Geer och den östra flygeln är Brukskapellet och invigdes 1735. Den franskinspirerade trädgården med en korsarmad spegeldamm och alléer är tillskriven Carl Hårleman. En orangeriträdgård höll herrgårdsfolket både med grönsaker, blommor och exotiska frukter.
Norr och väster om herrgården finns en stallänga, sadelmakarlänga, spruthus och magasin. Stallängan innehåller både fähus, oxstall och ett stall för herrskapets hästar och vagnar. Herrskapsdelen är utformad just för att visa betydelsen av byggnaden och dess ägare.
De som bott på herrgården
Antoine De Geer arrenderade bruket under de Geers tid. År 1758 förvärvades bruket av Claes Grill och hans halvbror Johan Abraham. Hälften av bruket övertogs 1802 av Per Adolf Tamm som 1823 blev ensam ägare till hela bruket. Han blev senare kallad Gammel Tammen och blev bruket trogen till sin död. Gammel Tammens arvingar Österbybruks AB 1876 och den slogs senare samman med Gimo Bruks AB. Från 1927 till nedläggningen 1983 drevs bruket av Fagersta AB.
För 100 år sedan, 1917, flyttade konstnären Bruno Liljefors med sin familj in i herrgården och parken. Ett tidigare brygghus gjordes om till ateljé.
Fagersta överlämnade herrgårdsområdet till en stiftelse som bildades för att försöka bygga upp ett Liljeforsmuseum i herrgården. Av säkerhetsskäl mm lyckades det inte.
I dag finns smeder, keramiker och andra hantverkare etablerade i herrgårdsområdet. Här finns värdshus, café, antikaffär och guidade visningar. Också herrgårdens spöken tar emot om man är lyhörd!
Malmen & järnet
Österbybruks historia sträcker sig bakåt till 1400-talet. Skogen, vattnet och malmen är de tre delar som lagt grunden till Österbybruks och alla vallonbrukens historia.
Malmen bröts i många smågruvor i området, men högsta kvalitén fanns i den fina malm från Dannemora gruva. Tekniken att bryta loss den från berget krävde stora mängder ved och tillmakning var den metod som användes före dynamitens tid. Det innebar att man först eldade berget för att sedan med handkraft slå sönder malmkroppen och bärga den ur gruvans djup.
Förädlingen från malm till järn krävde också ved för att värma masugnar och smedjor samt vatten för att driva vattenhjulet och hammaren i smedjan.
Det var tillgången på dessa tre produktionsdelar – malm, ved och vatten – som avgjorde var produktionen etablerades.
När svenska staten behöver intäkter för att täcka kostnader för krig och krigsskulder vände man sig söderut i Europa för att hitta finansiärer och kompetens.
1632 utarrenderades Österby tillsammans med Lövsta och Gimo till Willem de Besche och Louis De Geer och en storindustri växte fram. Arbetskraften värvades från deras hemländer och de tog med sig smeder och annan ny kompetens som utvecklade produktionen. Vallonbruken grundlades och med det den epok som lade grunden för Sveriges välstånd.
Vallonsmedjan
Vid dammens utlopp ligger Vallonsmedjan, den gamla vatthammaren, byggd med två härdar enligt vallonsmidets principer. Smedjan är den enda bevarade av sitt slag och har sina anor från 1600-talet. Den slutgiltiga utformningen fick smedjan under 1700-talet. Smedjan är rustad och regelbundet låter vi smedjans hammare få liv och smida.
 |  |  |
|---|
Boka en upplevelse
Under eftersäsong kontakta oss direkt för bokning av din
egen upplevelse, som guidad tur, spökvandring, seans
eller spökjakt vid midnatt.
